Oliwer

Förra onsdagen skrev jag ett inlägg om hur jag var helt slut efter att ha varit på MVC med barnen och storhandlat inför kalaset som vi skulle ha till helgen. Och jag var verkligen HELT slut! Efter mvc-besöket kände jag mig väldigt deppig och nere. Jag förstod att jag nog hade 3 veckor kvar till BF eftersom jag skulle räkna med att gå över tiden igen. Jag förstod också mer och mer att jag skulle få ha Minnah och William hemma med mig tills Lillebror kommit eftersom magsjukan aldrig verkar ge med sig. Var tvungen att ta bort deppkänslan och jag gick ut med barnen i solen (och blåsten). Gick in för att fixa i ordning middagen innan Minnahs gympa som skulle börja kl 17. Vid 16:15 när jag och barnen hade ätit kom Viktor hem från jobbet och då började jag också känna menssmärtor som kom var tionde minut. Jag förstod att jag hade ansträngt mig alldeles för mycket under dagen och jag bad Viktor åka med Minnah så att jag kunde gå ner och vila mig tillsammans med William. Under tiden de var borta fortsatte de "smärtorna" att komma var tionde minut, ibland kom de även efter 7 minuter. Jag skrev till mamma att jag antagligen hade jobbiga förvärkar som kom regelbundet. Jag antog att det var förvärkar eftersom det var 16 dagar till BF och att jag hade varit igång för mycket under dagen. Hon ringde upp och sa att jag skulle ringa tillbaka ifall det blev någon skillnad...

Jag och W vilar (jag fattade inte alls vad som var på gång...)

Viktor och Minnah kom hem igen vid 18 och då ropade jag på Viktor att han skulle komma ner med 2 alvedon. Jag sa att förvärkarna hade fortsatt att komma regelbundet hela tiden de varit borta. Han tog med barnen upp och fikade så att jag kunde vila ifred. Men nu började värkarna komma var 7:e minut... Jag skrev igen till mamma att de kom tätare nu och att de började kännas, gör förvärkar verkligen såhär ont och kommer regelbundet? Jag hade ingen aning eftersom jag inte haft förvärkar med någon av barnen. Mamma ringde upp och sa att hon och pappa kommer och hämtar Minnah och William. Även om det inte skulle vara något så kunde jag få vila dagen efter också, men skulle det vara något så var det lugnast att barnen redan var hos dem. Jaja, sa jag, om ni tycker det så fixar vi i ordning väskor till barnen (typiskt mig att vara sån). VILKEN JÄKLA TUR. Så snabbt jag la på var värkarna nere på var 5:e minut och nu började de verkligen kännas. Ropade ner Viktor igen och sa att mina föräldrar kommer och hämtar barnen. Sen gick allt väldigt fort. Värkarna var ibland nere på 3 minuters mellanrum och nu behövde jag börja kontrollera min andning. Mina föräldrar kom 19:30 och då sa mamma att detta inte alls är förvärkar och att vi skulle åka in med en gång. Någonstans förstod jag det också, men ändå inte...

Det var bara att börja packa ner till oss också, för det hade jag inte gjort klart. Vid kl 20 satte vi oss tillslut i bilen och 20:45 skrevs vi in på förlossningen i Varberg. De undersökte mig och min tapp var helt utplånad och jag var öppen 5 cm! VA?! Jag fattade ingenting! Jag minns att jag småskrattade och sa att detta är helt sjukt! Jag var ju på mvc mitt på dagen och jag skulle ju räkna med att gå över tiden! Det var ju 16 dagar innan BF, händer detta verkligen?! Ja, du Alexandra, självklart blir det bebis idag, sa de till mig 😄

Allt gick väldigt fort, det var bara att börja andas lustgas och köra! 23:55 fick jag krystvärkar och 00:08 den 16 mars är vår älskade Oliwer född. Helt perfekt 💙 

Tänk att vår tredje guldklimp skulle uppfylla min löjliga dröm. Att bli trebarnsmamma innan jag fyllde 30 år, jag klarade det med 3 dagar 😍 Det går inte att bli lyckligare, jag har tre helt fantastiska och friska barn. Ni är hela min värld 💕