Nu hoppas jag på en bra vecka!

William fick ju feber natten till tisdag och han hade det under hela dagen. Han tog en lång härlig sovstund på 3 timmar mellan kl 15-18. Det var riktigt skönt att kunna se att han kunde sova, för han var trött tidigare på dagen men skulle absolut inte sova. När han låg i soffan och vi hade hämtat Minnah från förskolan sa han: "Mamma, mina ögon vill blunda hela tiden!" Ja, men älskling, låt ögonen få blunda lite om de är trötta. Och där slocknade han på typ 30 sekunder 💙 Febern försvann men sen lät han mer och mer tjock i halsen... så på torsdagen satte jag mig på drop-in på vårdcentralen (precis 1 vecka tidigare var vi där med Minnah) och självklart blev domen halsfluss...

Nu har jag varit hemma i 3 veckor med sjuka barn (och en man 🙈). Jag älskar att vara med mina barn och har dem mer än gärna hemma, men att vara hemma med sjuka barn och inte kunna träffa eller umgås med några andra - hjälp!! Jag har inte kunnat åka till gymmet eller umgås med mina mamma-vänner på dagarna. Visst har jag kunnat åka till gymmet på kvällen om jag hade velat, men ärligt talat så finns inte den orken hos mig än. I fredags tog jag faktiskt med alla 3 barn till gymmet, bara för att JAG VILLE träna lite. Jag visste att det inte skulle bli ett riktigt bra pass, men hoppades på 30 minuter effektivt i alla fall (och det blev det!). Det var skönt att bara få vistas i lokalerna igen, köra lite styrka och bli svettig. Efter det gick vi in till Maxi och de fick handla varsin glass, precis som jag hade lovat dem 💓

Som tur är blir de bättre direkt när de börjar med penicillin, så på tisdag ska även William få komma tillbaka till förskolan. Han ville inte gå till förskolan själv den första veckan när Minnah och Viktor var dåliga, så han har inte varit där på 3 veckor. Min plan är i alla fall att vi alla är friska och att jag ska vara på gymmet och träna helst 3 gånger nästa vecka. Men, man vet aldrig om det blir som man vill när det finns barn med i bilden 😉

Igår var jag och lämnade Minnah hos mamma, hon skulle åka med henne upp till landet och vara där tills idag. Egentid med mormor är något mina barn älskar! De skulle greja lite grann där uppe och gå i skogen och bara mysa. Självklart fick jag en bild på att de hade hittat kantareller, så kul! Tycker dock att hennes min är lite smårolig, haha.

Tog ett kort på mina 3 guldklimpar i torsdags efter att vi hämtat Minnah på förskolan. Jag får ibland nypa mig i armen för att fatta att jag har 3 helt underbara barn! De är mina och jag älskar dem något otroligt mycket, det går knappt att beskriva. Även om de ibland (eller ofta) driver mig till vansinne, så älskar jag dem helt galet mycket! Det är inte lätt att ha 3 barn som alla vill ha mammas uppmärksamhet på dagarna, är i olika utvecklingsfaser som kräver en hel del (och som testar mammas humör och tålamod till max). Jag försöker vara en bra mamma, men det är inte alltid lätt. Även om sömnen börjar bli mycket bättre för min del, så har även jag bättre och sämre dagar. Jag är inte bara mamma, jag är Alexandra, en egen person som också har en massa olika känslor i kroppen. Det är viktigt att inte glömma bort det. Men summa summarum - jag är så otroligt stolt över mina barn och jag skulle inte byta bort mitt liv mot någonting annat!!!

Nu går det runt...

Jag hade tänkt lämna Minnah på förskolan idag eftersom hon är mycket bättre! Igår var första gången på över 3 veckor (!) som hon sa att hon var hungrig. Alltså, den känslan jag fick när jag hörde henne säga det, jisses vad jag blev glad! Jag hade tänkt ha William hemma eftersom han fortfarande är lite snorig och har slemhosta. Men i natt kom han in till oss och var otroligt varm! Självklart ska han få feber nu också efter att ha varit smådålig i en vecka, suck. Vad är det som händer?! Först var Viktor och Minnah dåliga, sen fick Minnah halsfluss efter en vecka och då blev William förkyld. Nu mår Minnah bra och William får feber! Det känns som att han också kommer få halsfluss nu för han låter tjock i halsen på rösten. Men jag hoppas innerligt att det bara är feber och ingenting annat. Så då inleder vi tredje veckan med att ha barnen hemma 😔 Minnah var väldigt glad att få gå idag, hon har varit hemma i två veckor och saknat sina kompisar och förskolan enormt mycket. Idag är det också gympa efter förskolan och den har hon inte heller kunnat vara med på. Det är så skönt att se henne äta och bli mer pigg och glad igen, min tjej är tillbaka 💜 Till frukost ville William ha O'boy och jag grejade med annat just då så jag sa att jag ska fixa det strax. Då säger Minnah: "Men mamma, jag gör i ordning O'boy. Jag kan ta fram allting själv, jag kan det mamma". Ja, min tjej löste allting helt själv! Fixade fram mjölken högt upp i kylen, tog fram den tunga O'boyen, tog en stol för att ta ner den muggen han ville ha och blandade ihop allt. Sicken storasyster mina killar har 💗

Efter att vi lämnat Minnah på förskolan ville William gå och titta på kossorna. Jag tror han tyckte det var skönt med frisk luft. Nu är vi hemma och myser, jag tar en kaffe (såå gott efter en natt med en feberyrande William bredvid mig), William bygger med Duplo och Oliwer grejar lite på sin filt. Så skönt att Oliwer verkar klara sig från alla virus (hoppas hoppas!). 

Får se om jag får till någon träning idag. Kanske tar en pw med syskonvagnen sen innan vi hämtar Minnah. hade egentligen tänkt ta en direkt när Viktor kommer hem, men kom på att Minnah har gympa idag 17:15. Annars får det väl bli en ikväll, måste ut på ett eller annat sätt idag iaf! Kanske en löprunda när Minnah är på gympan, det kanske skulle gå? 😎

Det dåliga samvetet...

Igår gick Minnah till förskolan igen efter att ha varit sjuk sen förra lördagen. Egentligen ville jag ha henne hemma eftersom hon fortfarande knappt äter någonting och inte har så mycket energi. Men ja hon var lite piggare och har blivit av med hostan och febern. Jag var iväg i fredags på närakuten för att kolla upp om hon hade halsfluss eftersom hennes mandlar var så enormt stora. Men han tittade på henne och sa att de var väldigt stora, men att det inte var halsfluss. Han gjorde inget test eller så, utan tittade. Därför tänkte jag också att då var det ju inte det och i så fall kanske hon skulle må bra av att komma iväg några timmar till sina kompisar... Men när jag hämtade henne såg hon trött ut och hon hade såklart inte ätit något speciellt till lunch. 

Hon har fortfarande låtit lika tjock i halsen, mandlarna är fortfarande stora och hon äter ingenting. Idag vaknar hon med feber igen... gah! Vad är det hon har fått?! Varför blir hon inte bra? Jag valde att ringa vårdcentralen idag och ta med henne dit för att kolla igen om det är halsfluss. Så jag packade in alla 3 barnen och åkte dit. Efter en lång väntan med en krasslig Minnah, en ledsen och gnällig Oliwer och en sprallig William, fick vi komma in tillslut (halleluja säger en svettig mamma). Läkaren såg att mandlarna var väldigt stora och förstod varför Minnah har svårt att äta. Hon såg inte de där klassiska vita prickarna på mandlarna för halsfluss, men vi tog ett prov ändå eftersom Minnah fortfarande inte är bra. Hon ville också ta ett stick i fingret för att kolla om det kunde vara något annat eftersom hon hade fått feber igen. Oh my god. Minnah blev helt galen, skrek, grät och kastade sig runt för hon ville verkligen inte ha ett stick i fingret. Hon fick panik. Oliwer som var ledsen och otroligt trött ville inte sitta i bilstolen i väntrummet, så jag lämnade den där, men jag fick hämta den ändå och sätta han i den för att kunna hålla fast Minnah...usch. Oliwer grät, Minnah skrek och William stod och bara tittade 🙈 Tillslut lyckades vi få till ett stick, men det där var inte roligt. Tillslut efter att ha försökt vara lugn och pedagogisk, en go mamma... så fick jag bli bestämd och säga att detta är inte okej och förklara att vi MÅSTE göra det här även om hon inte vill det. Vi måste ta reda på varför du är sjuk!

Sen fick vi vänta på proverna. Jag fick amma en ledsen Oliwer för att kunna få honom att somna så att jag kunde ta hand om Minnah som var ledsen och känner sig dålig och bara vill kramas med mamma. Stackars William som bara fick hänga på och vara lite "utanför"... Jag kan väl säga att jag har haft roligare och lättare stunder än denna 😔 Men vi fick tillslut svar och det visade sig att Minnah har halsfluss. 

Nu får jag dock jobba med mitt dåliga samvete som jag fick idag. Innan jag åkte till Närakuten i fredags var jag på Minnah mycket med maten. Att hon måste äta för att få energi, hon måste äta för att må bra, ÄT! Jag blev galen, men pga oro såklart. Att se vår lilla tjej (hon har inte mycket att ta av direkt) inte äta och ha så dåligt med energi är riktigt tufft. När vi fick reda på att det inte var halsfluss, kände jag att nej nu får hon bannimej börja äta, då har hon ju "bara" halsont. Nu har jag varit på henne i flera dagar igen med maten och idag får jag veta att hon HAR halsfluss... Och jag vet hur jäkla ont det gör, jag har haft det väldigt mycket själv när jag var liten och det går knappt att svälja alls och halsen gör fruktansvärt ont. Och jag, hennes mamma har varit på henne varje dag med maten när hon har haft så ont. 

Lättare är det inte heller att hon för en månad sedan satte i halsen på förskolan och sen dess är rädd för att äta och svälja en hel del mat... så det + halsluss är ingen rolig kombination. Jag hoppas att nu när hon blir bättre av penicillinet och börjar äta, att hon också kommer över rädslan att svälja. Det här med mat är väldigt laddat tycker jag. Jag vill bara att hon skall börja äta utan att vara rädd 💜

Tittar tillbaka

Det här med att få "minnen" på Facebook och på Google foto är väldigt mysigt! Då går jag tillbaka och njuter av mina bilder!

För 5 år sedan var Minnah en bebis på ett halvår och vi höll på med renoveringen på övervåningen. Vi hade också Sessan hos oss 💜 När jag ser bilder på henne skulle jag bara vilja få gosa in mig i hennes mjuka päls igen! Min fina hund.

2 år senare hade vi William som då också var ett halvår. Detta lilla busfrö och charmtroll! Så otroligt söt i sina vackra blå ögon.

Och nu har vi också Oliwer som är 6,5 månad. Det är så kul att sitta och titta på bilder när de alla var i den åldern, är de lika? Nja...ganska olika på många sätt, men ändå lika 🙈