Onsdag kväll

Då var det redan helg ;-) Minnah har varit på förskolan idag och när jag lämnade henne åkte jag vidare och handlade 2 växter till altanen och lite mer jord. Sen blev det en sväng till Hemköp för att handla lite grejer till morgondagen (vi ska ha lite grillning här tillsammans med min familj och min  mosters familj som kommit ner från Karlstad). Annars har jag bara myst med William idag, han tjötar och tjötar nu vår lille pojk och han LER och "skrattar" för fullt! Helt underbart :) 

När vi hade varit och hämtat Minnah så planterade vi alla blommor som jag köpt. Vi var ute tills Viktor kom hem från jobbet, då gick vi in och gjorde lite pannkakor. Sen stack vi ut igen för då ville Minnah titta när pappa gick med röjsågen och klippte gräset. Jag grejade med lite saker på altanen och i uterummet (som vanligt när det gäller mig, kan aldrig sitta still). Blåsten försvann mer och mer under eftermiddagen, väldigt skönt! Fy farao för blåst!

Jag köpte räkor till mig och Viktor som vi åt förut. Var så himla sugen på det idag :) Sen fick jag en sen Mors dag present. Skulle fått något annat, men det blev inte så men jag är väldigt glad för det jag fick! En kärcher fönsterputs! Hurra! Kunde inte hålla mig utan jag var tvungen att testa (Viktor med såklart) och den är verkligen så grym som alla säger! Inga ränder och inget vatten som man måste torka bort. Så smidigt! Jag kommer verkligen tvätta våra fönster oftare nu, jag har varit gör dålig på att göra det i huset. Men vi har ju såå många fönster och hålla på med vatten, trasa, handduk... Ja allt sånt. Tråkigt! Men nu blir det bättre :)

Imån morgon ska Viktor iväg och golfa. Jag och barnen (jag) ska städa och putsa färdigt fönstren. Nu blir det mer soffhäng innan sängen :)

Blommor

Idag har jag varit på Plantagen och handlat lite blommor. Är oerhört sen med mina planteringar i år (det är väl i och för sig förståeligt) så nu var det skönt att få det fixat! Tror dock inte jag planterar dem idag, det blåser alldeles för mycket ute för att det ska vara skönt att greja med det.Men vi får se :) De hade inte allt jag ville ha, så jag tänkte åka till Millessons som ligger här hos oss och kika där. Dyrt är det med växter, men ett måste om ni frågar mig ;-)

Nu har jag ätit lunch och tar en kopp kaffe. Jag har också kikat igenom bloggen på vad jag skrev när Minnah föddes. Åh vad jag saknar min hund! Hade så mycket kort på henne och våra mysiga dagar tillsammans när jag var hemma med Minnah. Världens bästa och finaste hund såklart... med några få brister ;) Då såg jag födelseannonsen, jäklar, det har vi ju inte fixat till William! Får leta igenom och fixa det idag, då kanske den kan komma med tidningen till helgen.

Igår skickade jag in bilder för framkallning och hittade då detta kortet.

Blev helt lycklig när jag såg kortet! Jag kommer exakt ihåg hur jag kände mig :) (det syns kanske ganska tydligt på kortet) Här är William bara 5 minuter gammal.

Minnah hälsar på sin lillebror för första gången (William 2 dagar gammal)

Jag kan inte vara mer stolt över mina två fina barn! Låter kanske oerhört klyshigt, men ni som är föräldrar NI förstår mig! De är verkligen mitt allt!

Nej, nu ska jag fixa lite med korten och sen är det dags att promenera och hämta Minnah :)

Lite klagan :)

Vilket underbart väder vi har fått! Så härligt :) 

Har har verkligen såå svårt för att det aldrig är städat här hemma. Alltså, jag städar väldigt ofta. Ibland känns det som att jag städar hela tiden, men det får aldrig vara fint länge. När Minnah har lagt sig plockar jag alltid iordning alla leksaker och tar in dem i lekrummet, plockar bort saker som ligger överallt och diskar. Jag vill ha det fint! Men det ser bara ut som jag vill en kort stund på kvällen och sen på morgonen tar det inte lång stund innan huset ser ut som ett stort kaos igen. Jag vet att jag måste släppa detta, men jag kan inte!! 

Nu är Viktor och golfar med min bror. Jag älskar verkligen att vara hemma med mina fina barn, men ibland känner jag att det blir lite mycket. Att ha båda barnen, amma, byta blöjor, torka kräks, städa, laga mat, leka inne OCH ute... Jag tror inte riktigt att männen förstår hur det är egentligen. Det är så lätt för dem att åka iväg, på egen hand. Missförstå mig nu rätt, jag tycker det är jättekul och viktigt att Viktor får egentid med vänner. Han jobbar hela dagarna och är sen snäll och hjälper många andra på sin fritid. Men ändå känner man, eller jag, att man sällan är hela familjen och bara är och hjälper varandra. Det är alltid så uppdelat... Och det kan jag bli trött på. Vet inte var jag vill komma med detta, men ibland blir jag bara så trött på män och deras oförståelse för allt som har med hemmet och barnen att göra. Känns som att det är något som aldrig kommer bli lika, även om det är bättre än vad det var förr.

Barnen sover och jag hade också tänkt sova, men jag kände att jag var mer beroende av att få vara "själv". Men jag har såklart städat och plockat här hela tiden... Det är ju inte så att jag bara slänger mig i soffan och bara degar ;-) 

Nej nu får det vara slut på all klagan. Nu blir det KAFFE!

Måndag

Ja då var första dagen på den här veckan redan över. Idag har vi (i vanlig ordning) umgåtts med min kära mamma :) Vi träffades först på Ikea, där handlade jag 4 stora plastlådor (som jag ska fylla barnens urväxta kläder i), 4 klappstolar, nya glas och lite annat smått :) Sen drog vi vidare till Coop för mamma skulle handla lite mat. Efter det åkte vi hem till mamma. Vi åt lunch, Minnah och William sov vi då drack vi kaffe och pratade. Så mysigt.

Vår prins blir bara bättre och bättre tycker jag! Nu är han lite nöjd när han är vaken vilket är såå kul! Han har tom börjat "prata", stört mysigt! :) I gårkväll somnade han vid halv 10 och vaknade inte igen förrän vid 3! Sjukt bra :) Han har börjat med att vara vaken väldigt länge på kvällen, så han är väl helt slut ;-) I dag somnade han vid 22, så det är bara att hoppas på samma lycka idag. Några timmar i sträck hade vart skönt. 

Imån är det förskola för Minnah och dejt för mig och William med Frida och Milian! Det det jag fram emot!! :)

Att vara mamma är lycka

Idag är vår fina William redan 1 månad gammal. Tänkt att det var exakt en månad sedan vår lille pojk kom till världen på Varbergs sjukhus. En helt fantastisk dag och en magisk upplevelse. Det är fortfarande lite svårt att förstå att man nu är tvåbarnsmamma, det börjar sjunka in, men ändå galet :) 

Det är helt underbart att vi har fått berikats av två så fina barn. Det går liksom inte att bli lyckligare! Visst, vissa dagar är ganska tuffa när man t.ex. sovit dåligt, har en dotter som är på bushumör och en son som inte kommer till ro. Men som tur är har vi såå många fina stunder tillsammans och när jag tittar på Minnah och William, är det svårt att förstå att det är MINA barn. Har vi fått så fina barn?! Kärlek är maffigt på alla sätt och vis och att vara mamma är det fräckaste och mest underbara som finns! 

/Stolt mamma

❤ Förlossningsberättelse ❤

❤ 9 april 2014 ❤

Jag vaknade kl 3:30 av att jag hade lite ont i magen, så jag gick på toaletten. Men det hände ingenting, så jag gick och la mig igen. Sen vaknade jag efter en stund igen med samma känsla, hmm skumt. Tittade på klockan och somnade om. Vaknade sen igen bara efter några minuter och tänkte… hmm, nu har det varit 8 minuter emellan 2 gånger. Kan det ha startat tro? Det känns liksom bara "skumt" i magen.  Somnade om och vaknade igen efter 7 minuter av samma ”smärta”. Väckte Viktor vid kl 4 och sa att jag trodde att jag hade fått värkar. Jag gick upp och satte mig i soffan för att inte störa Minnah som sov i vår säng. Gick sedan ner till Viktor igen vid 4:45 och sa att det har fortsatt komma värkar med jämna mellanrum. Vi gick båda upp och vid 5:30 ringde jag hem till mamma och pappa och berättade att det hade startat. Pappa kom hem till oss vid 6 och då hade jag precis tagit en dusch. Värkarna fortsatte komma med jämna mellanrum även då, så varken dusch eller Alvedon tog bort värkarna. Då förstod jag nog mer att vi kanske skulle få träffa vår son snart :) 

Vid 7:30 åkte pappa med Minnah hem till mamma. Mina värkar blev mer och mer glesa och jag trodde att allt stannade av. Det var ibland 15 minuter emellan, ibland 20 eller 30 minuter. Då kände jag att detta kommer stanna av och starta igen i morgon. Jag vet också att jag tänkte att Viktor hade ju kunnat åka till jobbet i alla fall. På något konstigt sätt kände jag mig dum, att vi inte kommer åka in och vi har skickat iväg Minnah i onödan. 

När klockan började närma sig 12 hade jag haft värkar till och från, med väldigt olika intervall och fortfarande väldigt hanterbara. Viktor blev hungrig och ville laga soppa, i samma veva fick jag en ganska stark värk så han fick trycka och massera mycket på ryggen. När värken sedan slutade skulle han gå till köket, men jag fick snabbt ropa honom tillbaka eftersom jag fick en värk direkt efter. Då sa det liksom bara pang, värkarna avlöste varandra och började göra riktigt ont. De kom titt som tätt fram till strax innan 13, sen avlöste de varandra och jag fick knappt pausa emellan. Och de gjorde riktigt ont! Då packade vi det allra sista till bb-väskan och åkte in till BB. Det tog väldigt lång tid innan jag väl satte mig i bilen för det gjorde såå ont! Vartenda steg jag tog var en pina. Viktor blev oerhört frustrerad av att jag hade så ont och att jag inte satte mig i bilen så vi kunde åka. Men det gick liksom inte att bara gå...  

Bilfärden till Varberg var väldigt jobbig. Värkarna kom hela tiden och varenda skump i bilen gjorde att allt gjorde mycket ondare. Väl framme i Varberg och efter en lång promenad från bilen (jag stannade hela tiden p.g.a alla värkar) kom vi äntligen upp till förlossningen. Kl. 14:05 kom vi in till förlossningsrummet och jag hade värkar hela tiden. Barnmorskan sa att jag skulle ta av mig kläderna när värken slutade och sen hoppa upp i sängen, men det kom en värk direkt efter så det gick absolut inte att röra sig. Då sa hon att, när värken är slut MÅSTE du upp i sängen. När de sedan undersökte mig var jag öppen 5 cm (jag var livrädd för att de skulle säga 1 eller 2 cm). Jag fick börja andas lustgas och jag fick in tekniken ganska fort. Efter 1 timma undersökte de mig igen och då var jag öppen 7 cm! Nu gick det undan! Plötsligt började jag må riktigt illa, så jag fick en påse som jag kunde kräkas i. Värkarna gjorde så ont! Jag frågade sedan barnmorskan om det skulle göra ondare de sista centimeterna än vad det gjorde nu, men hon sa att det kommer att vara samma hela vägen nu. Då bestämde jag mig för att fortsätta med bara lustgas eftersom det gick så bra. Visst gjorde det skitont i både rygg och ”där nere”, men jag klarade ändå av det så det var bara att köra på.

Jag kände sedan hur det tryckte på mer och mer neråt, det var fosterhinnan som låg på. Vattnet hade inte gått än. Det gick sedan vid 16:40 och vattnet var mekoniumfärgat, vilket betyder att bebisen har bajsat i vattnet. Då satte de en elektrod på Lillebrors huvud och de såg att han var aningen stressad. Under hela den här tiden var jag helt inne i mig själv. Under hela förlossningen pratar jag knappt något och ligger mest och blundar.  Jag andas i lustgasen vid värkarna (som jag hade HELA tiden) och vid de få vilotillfällen jag fick så VILADE jag verkligen. Jag kopplade bort allt och gick in helt i mig själv. Detta kan jag tycka i efterhand är helt galet bra, att ta vara på vilostunderna för att samla ny kraft. Jag fick inga skrikstunder eller blev förbannad. Jag hörde att de pratade i bakgrunden, men jag brydde mig inte om vad. Barnmorskan pratade med Viktor istället och lät mig vara. Sen när de verkligen behövde prata med mig, så gick det såklart ;) 

Barnmorskan sa till mig kl 17 att nu går det riktigt fort. Det är dags att börja krysta! Och jädrar vad ont det gör mellan benen, men på något sjukt sätt hanterar kroppen det (sen var det ju oerhört skönt att få en varm handduk mellan benen mellan värkarna, helt underbart!). Efter bara några krystvärkar tog jag i ytterligare och så kom vår lille son ut. De blev helt förvånade att han kom ut så fort, men jag ska erkänna att jag tänkte precis samma sak! När jag hörde vår lilla bebis gråta, så fattade jag knappt att han redan var ute! 

Det var en helt fantastisk upplevelse att få föda vaginalt. Att få vara med hela vägen, att få uppleva värkar (även om det gör oerhört ont), att få föda fram sitt barn... Magiskt!

❤ Den 9 april kl 17:22 föddes William. Han var 52 cm lång och vägde 3515 gram ❤

❤ Helt perfekt ❤

Skor

Detta har varit den bästa natten sen William föddes, när det gäller amning ;-) Det gick 3 timmar mellan två tillfällen i natt, woho! Verkar som att William också sover bättre nu när jag har slutat med mjölk, ingen mage som är dum mot honom. Men han får fortfarande ont ibland (inte varje dag), men då kanske 2 "anfall" på kvällen. Så det går inte att jämföra med hur det var för någon vecka sedan. Tur jag reagerade så fort! 

Idag har vi varit och handlat på Ica Maxi, blöjorna var slut och sen behövde jag handla mer mjölkfria saker. Testade sojamjölk nu i kaffet och det är faktiskt helt okej! Mycket bättre än den där äckliga havremjölken. Så nu kan jag dricka kaffe när jag är hemma, vilket är välbehövligt vissa dagar ;-) Sen åkte vi vidare till Kungsmässan. Minnah behövde ett par vårskor och nya stövlar, blev rosa (kors i taket) stövlar och ett par fina vita vårskor med lite rosa och lila mönster på. Så söta! Viktor fick handlat ett par skitsnygga vita skor från Björn Borg. Han ville inte testa dem först, men jag insisterade eftersom jag älskar de skorna. Jag är inne på mitt andra par nu och skulle inte kunna tänka mig några andra!

Nu har jag dessa, MEN...

 

... i affären, nytt för i år, fanns dessa!!

Och ni som känner mig vet hur mycket jag älskar blått och de här var ju helt fantastiskt snygga! Undra om jag kan hålla mig ifrån att köpa dem?!

Det var väldigt skönt att komma hemifrån en stund, jag har ju inte åkt iväg så sen William kom. Riktigt mysigt var det att åka i väg hela familjen, alla 4 :) Min fina familj.