söndag 23 april 2017

Att känna sig otillräcklig...

Försökte skriva klart detta inlägget tre gånger igår, men ja så är livet med barn och speciellt med en bebis. Så nu försöker jag idag istället 😙

I fredags kom mamma hit efter jobbet, dels för att ta hand om alla barnen en stund så att jag kunde få vila (eller ja, sova ikapp förlorad sömn). Helt underbart! Hon gick iväg med alla på en promenad och jag gick ner och bäddade ner mig i sängen, så jäkla skönt! Alla barnen har varit hemma den här veckan, tokförkylda med hosta. Jag och Oliwer har klarat oss lindrigt, Oliwer med snuva och jag med halsont. Utöver att jag har torkat näsor hela dagarna, har M och W också haft tid att bråka en jäkla massa. Och jag har väl klarat av det sådär ska jag ärligt erkänna... 3 barn hemma som är förkylda, jag har knappt sovit något alls på hela veckan eftersom Oliwer har endast sovit på mitt bröst. Jag vet att bebisar inte ska sova så, men vad gör man när det har varit det enda som har fungerat?! Han har var it ledsen till och från på natten eftersom det har varit jobbigt med snuvan. På dagarna har han bara velat vara i famnen och med två andra barn som också vill ha sin mamma, gosa, mysa, spela spel... ja det har varit jobbigt. Jag känner mig hemsk som har fått lägga mest kraft på lilleman och jag vet att det är därför Minnah och William har bråkat mer. Jag har inte gett dem lika mycket uppmärksamhet och det har blivit en ond cirkel. Att vara ensam hemma med tre sjuka barn som alla behöver en, plus flera nätter utan sömn och utan vila på dagarna, det har inte varit roligt 😔 Känslan av att vara otillräcklig är inte roligt, hemskt! Nu hoppas jag att de får vara friska ett tag så att vi kan få ordning på saker och ting och att jag har mer energi.

Mamma tog med William hem i fredags och han har sovit där hela helgen. Det kändes som att det var dags att sära Minnah och William åt några dagar, det har varit otroligt mycket syskonbråk det senaste. William har kommit i den roliga fasen där "jaget" är i fokus. Han ska ha allt som Minnah ska ha och han testar järnet hela tiden. Gah vad man kan bli tokig! Så mamma föreslog att hon skulle ha William hemma över helgen. Det är en konstig känsla att vakna upp och veta att ett av ens barn inte är hemma. En väldigt skum känsla. Men han har haft det toppen mysigt ensam med mormor, egentid och han har fått all uppmärksamhet. Det vet jag att han har gillat 💓

Igår tog vi det bara lugnt hemma. Vi tog en härlig PW efter frukosten tillsammans, trots att det blåste otroligt mycket var det skönt att ta sig ut. I veckan har det inte blivit någon motion för min del, men jag gick ner bra i vikt den här veckan ändå. Så än så länge går vikten stadigt neråt, det är väldigt skönt! Jag har många kilon kvar och då är det skönt att jag går ner en stabil siffra varje vecka. Det är också skönt att ha kommit in i rätt tänk gällande mat och jag äter inga sötsaker (mer än 3 veckor utan nu 👍). Trots att Oliwer bara är lite mer än 5 veckor gammal, har jag orken att äta rätt och göra rätt val. Det känns hur bra som helst! Men självklart ska jag erkänna att hade jag kunnat äta mjölk, så hade det med stor sannolikhet slunkit ner något onyttigt den här veckan. Sån är jag och det är så jag fungerar. Men det vill jag arbeta bort! Sötsaker är inte uppmuntrande (jo egentligen för stunden 🙈), utan det är t.ex en bukett blommor. 

Mys och vila i soffan efter en PW i blåsten
Bara-vara-i-famnen
Idag ska vi först hem till min bror och hans tjej på en fika, sen ska vi hem till mamma och äta middag och få hem min prins igen 💙 Det har fungerat väldigt bra (för att vara jag) att vara ifrån William, men nu saknar jag honom allt! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar