Förra lördagen fyllde Viktor år och vi hade lite fika här hemma, lugnt och mysigt :) På söndagen var det tänkt att vi skulle lämna barnen till mina föräldrar (eftersom jag skulle jobba 6-19 på måndagen och sedan öppna kl 6 två dagar till). När jag öppnar kl 6 på jobbet lämnar Viktor barnen, men han får då alltid börja senare vilket inte alltid är optimalt i hans jobb. Men vi kan inte göra på något annat sätt. Därför kände vi att det var bra att barnen kunde vara hos mina föräldrar söndag till måndag, så att Viktor inte behövde lämna så många dagar. Dock var det så att jag var helt slut på lördagen... efter flera nätter (typ 3 veckor) av lite sömn och mycket jobb, strejkade kroppen till sist. Jag var helt slut på kalaset :( Ögonen gjorde så jädrans ont av trötthet, hela kroppen var tung och jag gäspade oavbrutet. Fy vilken hemsk känsla det var. Så jag frågade faktiskt mamma om de kunde ta med barnen redan efter kalaset och det gick jätte bra. På kvällen somnade jag innan Melodifestivalen och gick sedan ner och la mig 21:30! Oj vad jag behövde detta! Kanske inte så bra att vänta lika länge nästa gång, tills jag är helt slut... Dumt gjort.
Veckan innebar mycket jobb, ändrade arbetstider pga vikariebrist. Den veckan öppnade jag kl 6 fyra dagar! Då var två av de dagarna lååånga... men vad ska man göra?! I veckan drog jag också på mig en förkylning, jag som inte varit sjuk på hur länge som helst! Men är man trött och helt slut, ja då drar man på sig baciller. Bara att ta emot och göra det bästa utav det.
Mysmorgon i torsdags med mina två ♥
I lördags började William småhosta, han som aldrig är sjuk! Natten till söndag blev han glödhet och jag förstod att han hade feber, typ andra gången på hans snart 2 åriga liv. Efter hans vila mitt på dagen fick han plötsligt krupphosta och en väsande andning. Han lät otroligt tjock i luftrören och fick knappt luft :( Det blev bara värre och värre, så vi tog oss ut på en promenad för frisk luft. Under promenaden gick det bra, men när vi kom in igen blev det fort lika jobbigt igen. Vid kl. 18 kände jag att det var lika bra att åka in till Kungsbacka Närsjukhus och kolla upp det. När det gäller andningen är jag inte lugn, utan då är det allvar. Hellre att kolla upp det då än att vakna upp mitt i natten och åka mycket längre för att träffa en läkare. Jag åkte själv med William och han var helt slut av febern och den jobbiga andningen :( Efter kl. 21 var vi äntligen på väg hem igen. Lungorna lät jätte fint, men eftersom läkaren hörde att andningen var så påverkad fick William inhalera adrenalin och betapred. Först fick han inhalera en gång, oj vad han skrek. Så ledsen och rädd. Efter första inhaleringen skulle vi vänta ca 10-15 minuter innan nästa och då hann han somna i min famn. Helt utslagen.
♥ Helt slut ♥
Natten har varit okej, han har vaknat tre gånger med jobbig krupphosta och har fått somna om i min famn. Sen har det varit bra där emellan. Minnah vaknade vid 1 och hade mardrömmar, de fortsatte även i vår säng. Så henne har jag också fått lugna inatt :( Kanske var det så att hon bearbetade tankarna på William? Hon blev lite orolig när jag åkte iväg med honom och hon ville vara vaken tills vi kom hem igår. Lilla skruttan.
En förkyld mamma med lite sömn, tur att det finns smink!
Om en stund kommer min mamma och syster hit på lite "lunchfika". Det ska bli mysigt med lite besök idag. Det kommer att uppskattas av barnen också, speciellt när det är mormor som kommer hit ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar