I lördagskväll när jag skulle gå och sova gick jag in till Williams rum för att släcka hans lampa. Då ser jag att han är alldeles svettig i hela håret och att han har svettpärlor i ansiktet. Jag säger till Viktor att komma och titta, mest för att jag trodde att William bara var så varm. sen tog vi av täcket och hans pyjamas var fullkomligt blöt! Jag trodde först att han kissat ner sig, men det hade han inte utan den var dränkt av svett. Underlakanet var blött, kudden och undersidan av täcket. Men hjälp! Har han så hög feber? Det gick inte att ta tempen på honom, han var inte direkt medgörlig, men han kändes inte alls febervarm utan sval. Vi fick av honom pyjamasen och då började han direkt att frossa. Efter en stund slutade han att svettas och fortsatte att sova gott. Jag däremot sov inte bra alls. jag var så orolig för vad det kunde vara, tänk om han skulle få hög feber eller bli så sjöblöt igen av svett? Vi har aldrig varit med om något liknande innan och inte hört om det heller.
Dagen efter visade han inga tecken på att vara eller bli sjuk. Han var precis som vanligt, hur kan det ens vara möjligt? På kvällen sen när jag skulle ner och sova gjorde jag samma procedur som kvällen innan. Men vad sjutton! Nu var han precis lika sjöblöt av svett igen och hela hans kropp var blöt. Men han själv är liksom sval! Alltså, det går inte ens att beskriva hur blöt sängen var, han låg som i en pöl. Lilla vännen, vad är det som händer?! Hur kan man kallsvettas såna mängder?
Jag och Viktor var helt överens om att vi skulle ta William till Vårdcentralen, så det gjorde jag igår och där tog vi prover. Det första provet (stick i fingret) visade 0 på virus, han är frisk alltså. Men doktorn ville ta ett urinprov och ett blodprov (i armen) för att vara på den säkra sidan att det inte är något annat. Det tyckte jag kändes tryggt, för detta är inte normalt. Gå från att alltid typ vara sval till att vara helt pisseblöt av kallsvettningar. Det gör mig orolig. Så nu får vi se om de hör av sig, de skulle göra det om proverna visar något, annars hör de inte av sig. Men igår kväll blev han likadan och är det så att det fortsätter ikväll och imorgon kväll så ringer jag dem igen på fredag och vill i så fall att vi går vidare med det här. För det kan ju inte komma bara sådär utan att bero på något. Läste en del på nätet, och viss läsning var inte rolig...diabetes och annan skit. Min lilla prins, vad har du råkat ut för... 💙
Min modiga kille som vågade ta en stor nål i armen 💗
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar