I måndags tog jag föräldraledigt för att följa med William till ögonläkaren. Vi hade fått en remiss dit eftersom vi upptäckt att han börjat skela under vår semester. Jag var helt inställd på att han skulle få ha lapp ibland för att korrigera detta, det har jag flera barn som har på förskolan. Jag var coollugn inför besöket, mamma och Minnah var också med och vi skulle mysa lite på Kungsmässan efteråt med lunch.
Läkaren undersökte William med flertalet tester, jaja tänkte jag, det är ju så här det går till. Efter alla tester säger hon: William har ett kraftigt brytningsfel på vänster öga och lite lägre på höger. VA?! Vad säger hon! Jag måste sett helt chockad ut, för jag fattade absolut ingenting. Vadå ser han dåligt?! Jag fick till svar att han ser suddigt och att det är då vi ser att han ser "normalt", men när vi ser att han skelar så är det för att han anstränger sig för att se klart. Jag visste inte vad jag skulle säga eller känna. Vi har aldrig märkt eller upplevt att han ser dåligt, aldrig. Ibland ser han t.o.m bättre än Minnah på vissa saker, bl.a. när de ska leta efter leksaker. Vi har inte heller några i vår familj som har brytningsfel och detta är tydligen något som är väldigt ärftligt.
Jag fick flera broschyrer att titta igenom och hur vi skulle tänka när vi väljer glasögon. Glasögon? Ska William ha glasögon?! Jag blev ledsen för hans skull eftersom vi inte vetat att han ser dåligt, det är ju hemskt att han har gått runt och sett suddigt hela tiden. Han är också en livlig 2,5- åring, hur ska det gå att ha glasögon? Kommer han acceptera det? Det blev en väldigt jobbig förmiddag med flera känslor som flög runt i kroppen. Men självklart kände jag att vi ska göra allting för att detta ska bli så bra som möjligt för William, för att han ska få se och upptäcka den världen som vi ser.
William var helt fantastisk hos läkaren och likaså Minnah. En sån stöttande storasyster!
I onsdags var Minnah på sitt första gympatillfälle. Hon såg fram emot detta väldigt mycket! Viktor åkte med henne och jag och William fixade middagen under tiden. När hon kom hem var hon sprudlande glad och berättade vad de hade fått göra på gympan. Sen fick jag höra av Viktor att hon var lite ledsen och inte ville göra alla saker. Det var flera av barnen som tydligen kände likadant. Det var flera nya kompisar, på en ny plats och nya vuxna. Så det är inte så konstigt att de reagerade på det sättet. Jag tror att det kommer gå mycket bättre nästa gång :)
En glad och förväntansfull tjej
Igår var vi på Frölunda Torg och gick runt hos 4 olika optiker. Jag kände mig helt förvirrad, jag och Viktor har ingen som helst koll på glasögon överhuvudtaget. Så det blev mycket frågor och mycket testande för Williams skull. Det var inte heller så lätt eftersom William inte kan säga hur det känns, hur de sitter eller så. Vi fick samtala med de i butikerna och gå lite på hur vi kände. Efter allt testande avbröt vi för lite lunch för att få i oss lite energi, det var välbehövligt för alla :) Sen pratade jag och Viktor och vi kände likadant om vart vi skulle köpa glasögonen, det blev hos Synoptik. Vi fick ett bidrag på 1600:- eftersom han har så stort brytningsfel, men det blev nästan 2000:- i alla fall. Vi valde så tunna glas som möjligt (de blir tjocka p.g.a hans brytningsfel) och med alla andra tillval som gick att få. Allt får att vår prins ska få se så bra som möjligt och för att glasögonen ska kännas lätta och sköna att ha på sig. Vi hoppas att vi har gjort ett bra val :)
Natten till igår var William väldigt ledsen, en förkylning var nog på gång. Det blev en riktigt kass natt med otroligt lite sömn. Och idag är han sämre, slemhosta och snorig :( Så det blir kanske första vab:en för mig i morgon efter semestern, vi får se hur det utvecklas under dagen.
Trött kille igår kväll efter en intensiv dag...
Idag blir det nog lite fix här hemma. Jag behöver städa och Viktor tänkte fixa det allra sista med panelen, men nu kom regnet. Det skulle ju inte regna idag! Jaja, vi får helt enkelt mysa en stund till inne :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar